vi kanske till och med lämnade sverige:

vi två ligger och känner av varandras revbensfäste för att kunna lokalisera hjärtat. känner efter om hjärtat slår som vanligt. samma takt som alltid. jag behöver timmar minuter sekunder av oavbruten närhet. oavbruten tid som handlar om fingerspetsar mot skör tunn ömtålig hud.



(gammal bild)

you will always be my konstantine:

100530: jag spenderade helgen i norrköping istället för på landet. åkte tåget dit, och hem:




att åka tåg är så himla mysigt. med solstrålarna som sticker sig in under ögonlocken, och får mig att tvingas blunda. jag åkte förbi öppna ängar, fulla med gula blommor:



jag passerade det stället där jag växte upp, där så många minnen hade klamrat sig fast. jag passerade det enda stället jag någonsin har kallat för hemma. eller vad är egentligen: HEMMA? vad är ett hem? i vilket fall som helst, så kan jag kalla det för min trygghetszon:




jag bygger upp dig bit för bit igen:

''jag ska aldrig förstöra dig igen. jag ska aldrig låta ditt hjärta söndertrasas. jag har lärt mig av mina misstag.''

du förstörde mig igen, du lät mig söndertrasas, och du: du lärde dig ingenting av dina misstag. den här gången får jag bygga upp mig själv, och inte lita på att andra ska göra det åt mig.

JAG BYGGER UPP DIG MIG BIT FÖR BIT IGEN.

varför säger vi alltid att man lär sig av sina misstag, när man begår dem igen? förstår inte varför man lovar saker man aldrig håller ändå.

men: svårigheter är en del av livet, sen finns det dagar man mår toppen också. igår var en sån dag. och förhoppningsvis blir fortsättningen på den här dagen också bra.

00:08:

100527:

jag gick en kvällspromenad och balanserade på trottoarskanter, oavsett vad folk skulle tycka om mig när jag gick och nynnade på låtar som påminde om sommar blommande träd sommarregn. efter det fotade jag aprikosfärgade skyer:




100528:

tunga mörka regnmoln ovanför tegeltak. jag låg och lyssnade till åskan och regnet, tände ljus, såg på gamla filmer, tittade genom fotoalbum (nostalgitripp) och drack varmt te, iförd trasiga strumpbyxor och alldeles för stor tröja:




flightless bird:




(hm, tror det är första gången jag lägger upp bild på hela mitt ansikte, där man faktiskt ser något)

imorgon åker jag till landet. vill att jasmin ska följa med mig, men vi får se hur det blir. är så jävla gött att det inte är något pluggande till nästa vecka, förutom en uppsats som ska in, men det behöver jag inte oroa mig över, eftersom den nästan är klar. helg nu, åhhh. ska inte tänka allt för mycket, plocka blommor har jag tänkt mig, och njuta av sommarvärmen. (anser att det är sommar nu, mhm)

MITT TIDSFÖRDRIV NU NÄR TIDEN GÅR ALLDELES FÖR SAKTA.

du säger att kärleken aldrig var till för dig:

vill: resa långt härifrån utan något exakt mål, dela sömnlösa nätter med någon fin människa.

vill ha: varma sommarnätter under exploderande stjärnor, spetsgardiner, solnedgångar, fjärilar i magen, KÄNSLAN.

nadja har helt rätt om att jag borde: ägna mig åt saker som gör mig lycklig. det sista jag behöver är honom. jag klarar mig så bra utan dig, D.


du som redan har sett allt det, stilla min nyfikenhet:



OCH VÅRA HJÄRTAN SLOG LIKA HÅRDA SLAG.

(tänk om det alltid vore så där underbart. att få lyssna till de där hårda slagen bakom bröstkorten som fyller mina trumhinnor. dina hjärtslag. det lät som regn. jag behöver någon som behöver mig. jag behöver din kyla nu, jag behöver din svala hud. ensammast i sverige, kanske. eller egentligen inte, men det känns som så)



SOM FLUGORNA PÅ SOCKER, SOM KÄRLEKEN PÅ FILM. SOM FLUGORNA PÅ SOCKER, DET BETYDER INGENTING.

(tkahfkafh, ta mig till kärlek. NU)

if i could change one thing, then i'd make time for us:




akfhakfha, det är så jävla mycket plugg nu. döööör. (borde sätta mig och plugga, puss)

jag har sett på moln från båda sidor nu:




jättefin dag. har träffat bästa jasmin idag. vi låg i gräset och lyssnade på kent. fint. fast i ju för sig så är ju kent alltid fint, oavsett umgänge. (tack för idag jasse, jag älskar dig massvis)

(ja just ja, jasmin tog första bilden lol)

get me away from here, i'm dying:


here comes the sun:

räknade trasiga moln liggades under blommande träd i nyklippt gräs förut. lät doften av gräset komma in och ska spendera min tid i dagens sista sol nu, balansera på stentrappor, och läsa böcker om kärlek och sommar.


allt har ett slut:

DU KAN KÄMPA ETT HELT LIV UTAN ATT VINNA EN ENDA SEGER. DU VET: DE BLODIGASTE KRIGEN ÄR ALLTID INBÖRDESKRIGEN.

+ brustna hjärtan trötta leder, deras stolthet bar mig hit. nu är dom gömda bakom stjärnor vid vintergatans kant.



++ nattpromenad med rätt människor är så himla mysigt. med en natthimmel med frusna och nyvakna stjärnor, och halvmåne. jag älskar att tänka skära tankar om sommarregn som svagt doftar blommor. eller att tänka mig bort till gyllene ängar med höga strån av havre.

vems lilla hjärta flyger:

så du tog min hand i vimlet och sa: älskling allt är skit, och mitt cyniska hjärta flimrar när mitt livs kärlek drar sin kniv.

men älskling: vi ska alla en gång dö.



JAG ÄR HELLRE BLIND ÄN SER MITT LIV UTAN DIG.

om himlen finns är jag förlorad:

i egendomlig tystnad. i den speciella rysning längs ryggraden som uppstår när man inte kan använda ord. inte säga dem. nu när det inte längre går att lura av språket dess förklädnader. och ändå vill jag viska fram de sista storslagna berättelserna för dig, de närmast hjärtat, och de små andetagen.


20:43




(träden blommar, hur vackert som helst)

in restless dreams I walked alone:

för mig är vår att ligga med ray ban glasögon, och t-shirt i gräset utan att frysa ihjäl. för mig är vår att höra sprängt fågelkvitter genom hörlurarna som spottar ut vackra textrader som får mig att gå sönder lite inombords.

välkommen våren. jag har väntat på dig, när jag har fått stått ut med kalla vinterdagar, när termometern har visat minusgrader. (dock klär vinterandedräkten dig)


there's no time for us:


hjältar och hjältinnor stannar kvar:

(en löjlig dröm om flykt för att krascha och sedan dö)

även den här gången får jag nog hålla med jocke: det finns inga ord för det, på det här jävla språket. för den här gången finns det inte ett enda ord som kan beskriva hur mina tankar är för tillfället, återigen kan jag inte sätta ord på dem. börjar undra om maj månad handlar om att tänka tankar utan mening, för det väl ungefär vad jag har gjort hittills, men maj handlar nog även om att komma in på andra tankebanor som man inte är van vid.

VI HAR VÄL INGA HEMLIGHETER KVAR? MEN DET ÄR SÅ JÄVLA FEGT ATT GE SIG AV.


jag gjorde upp en eld för dig, och nu brinner hela skogen:

+

vit hy som pappersark, och lika känslig som fjärilsvingar.

++

jag tror jag behövde det här: komma iväg bara för ett tag, fly, bryta mot mina löften och faktiskt glömma hur det känns.



MY HEART STILL BEATS FOR YOU.
(såna där meningslösa hjärtslag som slår för någon man inte ens kan kalla för sin)



get me away from here i'm dying:

förut när jag var ute luktade det nyklippt gräs, vårregn, och blöt asfalt. jag älskar att gå i ösregn, lyssna på ljudet från gummi mot asfalten som tränger sig in bakom hörlurarna, och att lyssna på texter som får mig att tro på kärlek igen. kanske är det bara jag och mitt romantiska hjärta, eller så finns nog det där som alla pratar om. alla känslor som slår och spränger bakom revbenen. ett exploderande hjärta men ändå tusentals rytmiska slag.



(TIDSFÖRDRIV)


00:32

(vårens första åskväder. så himla mysigt.)

army of dreamers:

jag vill skala av varenda bit som får dig att kännas hel, jag vill sudda ut varenda avtryck från dig. du är: ingenting. noll i betydelse.



(eller vem försöker jag lura? jag behöver dig tills den dagen då mitt hjärta slutar slå, den dagen då mina lungor slutar att skaka.)

OM JAG KUNDE ÄNDRA EN SAK, SKULLE JAG GÖRA TID FÖR OSS.


18:34

det spelar ingen roll om du håller mig hårt. ingen kommer att minnas om 100 år. jag är rädd att man glömmer, glömmer allt. som vi glömde att vi älskade varandra.


stan har blivit tyst och ful och öde älskling:






bara hud och ben mot de hårda slagen:

under hud och blod och innanför märgen flyttar sig tungt tungt fångade havsörnar, vingbreda som aldrig släpper sitt byte.



älskling det vi mest av allt vill ha: är någonting som aldrig kan bli vårt.
november är en mur av våt betong där en löjlig dröm om flykt föds, för att krascha och sen dö.

DRAG MY TEETH ACROSS YOUR CHEST TO TASTE YOUR BEATING HEART.


själen avskyr tomrum, den söker kontakt till varje pris:

jag hoppas att du inte alls har det bra, jag hoppas du ligger vaken som jag.



varje omständighet, varje händelse, och varje möte med varje person, allt du upplever beror på vad du har tänkt på, undrat över, funderat på, kommit ihåg, observerat, betraktat och föreställt dig. du tänker bokstavligen fram ditt liv.


det ringer alla klockor nu, som ett bomblarm över stan:





ska dricka te, bädda blommigt, somna till tegan and sara inbilla mig att det snart är sommarlov.




try sleeping with a broken heart:

och ibland kan jag fortfarande känna dig i min säng. ibland kan jag fortfarande känna din tyngd av ditt huvud mot min kudde, och ibland spelas dina hjärtslag och andetag på repeat i min hjärna. låt mig inte somna i en säng som står tom i natt älskling.

EVEN IF YOU ARE A MILLION MILES AWAY I COULD STILL FEEL YOU IN MY BED.



(åkte bil i regn, vilket förövrigt är det bästa jag vet: ljudet av regn piskandes mot fönstret)

SO TONIGHT I'M GONNA FIND A WAY TO MAKE IT WITHOUT YOU.

+++






heartbeats:


du du du gör mig ''hel''

när ska jag lära mig att ingen är hel, att allting är med eller mindre trasigt?

allt är trasigt, på ett eller annat sätt. man är speciellt trasig när man inte har någon som får hjärtat att slå i rätt takt innanför revbenen. alla letar efter någon eller något som gör en totalt fulländad. men vad är egentligen HEL? vad man än gör; aldrig tillräckligt. alltid en bit ifrån. alltid saknas det nog något som får en att känna sig fullständig till hundra procent. jag är osäker på om någon alls är hel.


HEART SKIPPED A BEAT:

tusentals rytmiska hjärtslag och sedan: explosion bakom revbenen.

(sometimes i still need you, heart skipped a beat)


jag är ljusår ifrån:

jag förstör inte bara dig, jag bryter ner mig själv på precis samma sätt. blir så trött på mig själv ibland. på fredag åker jag till gotland, förhoppningsvis kommer jag på andra tankebanor.

(nej, jag ska sluta vara pessimistisk och bli positiv)



-

tre två ett NOLL.
(tillbaks till där vi började)


det är livet som leker, det leker med oss nu:



världens tröttaste känns det som. ska plugga, och sova. god natt.

kan du beskydda mig?




OCH DET TAR HUNDRATALS ÅR ATT DÖLJA FELEN, JAG ÄR LJUSÅR IFRÅN.

jag önskar att jag inte kunde känna någonting alls. jag ger nog för mycket i relationer till vänner, för vad händer när jag blir lämnad? jag önskar att du inte betydde någonting alls. att du bara var en i mängden. luft, syre. men som vanligt; jag känner alldeles för mycket. jag bryr mig för mycket.

är livet bara en enda stor röra av tid, och väntan? för egentligen känns det som om jag väntar, och att det aldrig riktigt tar slut på riktigt. men slutet finns på riktigt. allting har ett slut.

RSS 2.0