Så förlåt, förlåt för allt / Jag har letat som besatt efter känslor som är försvunna.
DU ÄR TUNN SOM LUFT, DU ÄR NÄSTAN PERFEKT. / KOM GÖR MIG LUGN, JAG KLÄR I DIN ANDEDRÄKT. / OM JAG FÖRLORAR DIG SÅ FÖRLORAR JAG SYNEN. OM JAG FÖRLORAR DIG SÅ HAR JAG INGENTING KVAR. / FÖRLÅT MIG, MEN DU ÄR ALLT JAG HAR.
B: Det var tre månader och tolv dagar sen idag. Tre månader och tolv dagar sedan jag liksom lämnade halva mig hos dig. Och allt det här är egentligen bara önsketänkande. För sängen står fortfarande tom. Jag liksom sover i halva sängen nu för tiden, lämnar plats åt drömmarna; det enda sättet jag åtminstonde kan låtsas att du är min igen. Men allt det här är inte det samma utan dig. Jag kommer inte få se hur ditt bruna hår faller över dina nyckelben igen, lägger sig perekt kring din hals. Inte känna känslan komma krypandes närmare hjärtat då du rör vid min hand försiktigt. Inte se hur ditt nyvakna hår lägger sig över din tinning. Jag kan inte längre känna hur du vilar ditt huvud mot mina axlar. Återigen är det bara önsketänkande. Du glider trots allt det här fortfarande genom ådrornas dörrar, du stannar fortfarande hjärtats slag. Men det är som ett krig i mig. Ensamheten svider till på läpparna. Jag känner hur den försöker ta sig ut under den silkestunna huden. Men jag är just det; Övergiven.





(Har alla ni fina läsare lämnat mig förresten?)
Jag finns kvar, och tycker fortfarande att du skriver/fotar lika fantastiskt som förut!
Never! Dina texter och bilder är alldeles för vackra för att vara utan.
du skriver så fantastiska texter, och är så underbart fin. herregud, är helt mållös.
nejdå.
Dina texter är som mina tankar och ord jag aldrig skriver.
Du är fin också.
Jag finns kvar även om jag inte lämnar så ofta spår efter mig.
JAG DÖR VAD SNYGG DU ÄR
Så himla fint som vanligt
SÅ otroligt vackert skrivet.
Jag finns kvar, men ibland kännd det så svårt att svara på dina svåra ord
Sv: Du skriver så fint om svåra känslor, och då är det svårt att finna ord att kommentera med som betyder lika mycket. Ofta känns kommentarer som tomma ord, jag vill mena det jag skriver. Om jag inte kan komma på något som känns lika ärligt att skriva kommenterar jag inte alls.
Jag är kvar.