-

vintern känns längre i år. snötäcket känns tjockare än någonsin. vintern är så kall att den nästan hugger i bröstkorgen varje gång vi fyller lungorna med den decembertunna luften. vi lämnar hjältarna utanför. vi är mer noga i år med vilka vi släpper in och inte. minusgraderna stannar utanför. minnena av ett år tillbaks också.

(tusentals decemberlögner lämnar din mun. lögner om att tonårsdrömmarna driver oss. att vi är känslolösa men ändå så långt bort ifrån känslolösa man kan komma. hjärtat pumpar ut rädslan, sprider ut det i hela kroppen, blodomloppet. allt annat är stilla. våra hjärtan är två kugghjul, maskiner. och dina ögon har samma nakna skärpa som mina. under min bleka handflata, under din hud bankar ditt hjärta rytmiskt. sedan: allt är stilla. tystnad.)